När orkanerna river och vinden är snål.
När marken rämnar och är hal som tvål.
När krutröken skingras och ruinerna svarta står.

Då på skeppet Trygghet vi ankrade står.
I kärlekens vik din röst mjukt viskar:
Du fixar det. Vi klarar det. För varandra vi är.

Lugnt och tryggt som grundbergets massiv.
Vi kärleksfullt nu styr mot nya varma äventyr.