Stjärnfamilj I gyllene atmosfär Av glittrande stoft Från nebulosan kärlek Till sammanstrålning av Fyra starka solar Dubbelstjärnan; Pappa björn Mamma björn Tecknade som; Stenbockar två Vattuman en Tvillingar en Skytt en Fisk en Som håller om Och håller av En stjärnbild varm Av kärlek stor Där en Stjärnfamilj bor I dubbla bon

Och där i tanken kommer du Åtrån och längtan vaknar Dina strålande ögon Ditt glittrande leende Jag tappar fotfästet där jag sitter i min säng Kärnreaktionen i magen startar direkt Kärleksbubblet stiger Värmen sprider Den sköna känslan av liv Jag frankerar ett kärleksbrev Adresserar det ‘Till Dig’ Fyller det med känslorna du frambringat Målar bilder […]

Skriver bara för att säga att jag är här. För att jag håller av. För att jag är kär. I den du är. För att du är Evinnerligt Du

Som en ängel
Med det mjuka
Alabastervit

Som en vindpuss
Över himmelen
Ser ett norrskensspel

Som en smekning
Med ett ordspel
Sköljer över mig

Som att älska
Utan slöja
I månskensvik

Som att kyssas
I det varma
Fyller ett vackert liv

Som att trolla
Med en tanke
Jag kommer dit

Som blå dunster
Själ min träffar
I en verklighet

Som en ängel
Med det mjuka
Albastervit

Den största resan början alltid med ett bestämt sinne, packad väska och en fot framför den andra.

Så vad väntar du på?

Som det vinterland Som sakta singlar ner mot marken Stelnar tiden Omkring dina steg Tanken din fryser Stilla låser Fast Oprövad står klivet ut I världen Fast Som det vinterland Som sakta töar bort Rinner tiden bort Omkring dina steg

Om dagens givande andetag förvaltas väl skapas återgivande underverk att delas med andra.

Uppdammade vägar slår mot de firandes svettiga anleten i jakten på stressens måsterekreation.

Fyller lungor med nattluft i takt med poesin som rinner genom mitt sinne. Det ständiga flödet rensar tankar, öppnar livet.

Det är dags att börja andas.

De klart lysande gröna björklöven vaggar stilla till stilla vindens bris mot den alldeles sprakande klarcyanblå himmelen.

Det räcker så.